Arkitektur har utgjort en viktig hörnpelare i den nordiska välfärdsstaten. Under efterkrigsåren var den kraftiga utbygganden av välfärdsinstitutioner såsom skolor, sjukhus och bostäder avgörande för genomförandet av den nordiska modellen för välfärd. Idag konfronteras den nordiska välfärdsstaten av flera utmaningar. Ökad ekonomisk ojämlikhet, avreglering och en intensifierad globalisering sätter press på den nordiska välfärdsstatens universalistiska modell om en jämlik välfärd som fördelas på lika villkor till alla medborgare. ProjektetNordiska modeller for arkitektur och välfärdundersökerden nordiska modellen utifrån ett arkitektur-, landskapsarkitektur-och stadsplaneringsperspektiv. Arbetshypotesen är att det finns flera modeller för välfärd och arkitektur i de nordiska länderna, med likheter och skillnader som kan identifieras och omprövas genom att gå på tvärs av historiska perioder, nationalgränser och forskningsfält och -traditioner.
Participants from KTH-A/ Projectdeltagare KTH: Thordis Arrhenius (project leader) Helena Mattsson (partner) Christina Pech (partner) Erik Stenberg Jennifer Mack
Project partner organisations: Royal Institute of Technology ( project owner)Oslo University Royal Academy of Fine Art, Copenhagen University of Copenhagen
Hur kan samtida ljusdesignlösningar bli ett instrument för att stödja undervisning och lärande? Med det kommande förbudet mot lysrör finns det en möjlighet att ompröva och utbilda om energieffektiv belysning i skolmiljöer. Att testa och presentera nya alternativ är ett nödvändigt steg. Detta projekt utökar en pågående skolrenovering och utbyggnad till en testbädd för utveckling och testning av koncept för arkitekturintegrerad belysningsplanering för undervisnings-och inlärningsmiljöer.
Finansiär(er) / Funder: Energimyndigheten, EELYS ProgrammeBertil och Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik
Arkitekturens historia och teknologi kring efterkrigstidens svenska flerbostadshus och byggsystem av förtillverkad betong.
Svenskt bostadsbyggande efter andra världskriget kan beskrivas som målmedvetet och långsiktigt arbete för att öka kvantiteten och kvaliteten på bostäder. Genom att rationalisera och effektivisera byggnadssätten, byggprocessen och de administrativa aspekterna på byggande, och genom nya innovativa tekniska lösningar utvecklades bland annat nya prefabriceringsmetoder och elementbyggnadssystem. I analysen av dessa system avslöjas både tekniska, sociala och institutionella perspektiv som bidrar till förståelsen av den byggda miljön och bostadsprojekten i Miljonprogrammet.
Projektperiod: 2017-2020
Medverkande från KTH A: Erik Stenberg, Erik Sigge, Helena Westerlind, José Hernandez, Jennifer Mack
Projektpartners: KTH, PUC -Pontificia Universidad Católica de Chile, ArkDes –centrum för arkitektur och design, Tensta Konsthall
Finansiärer/Utställningsbidrag:ArkDes exhibit "Flying Panels" from 18 October 2019-01 March 2020, major contributor.ArkDes exhibit "Public Luxury" from 1 June 2018 -13 January 2019, contributorTensta Konsthall exhibit "Welfare Panels" 11 October 2017 -14 January 2018, exhibit curator with Helena Westerlind.ArkDes exhibit "BoNuDå: 99 years of Housing Questions and Answers" 16 April 2016 -8 January 2018, minor contributor.
Interiors Matter: A Live InteriorA Live Interior is a practice-based research project that investigates temporality, duration, and instability of the interior by the coupling of craft and digital techniques with a focus on architecturalrepresentation. A series of inhabited apartments in Stockholm have been the subject of study using 3D laser scanning and their point cloud data. The first phase of the research resulted in a small exhibition, a seminar, as well as in a peer-reviewed article.
Research team: Ulrika Karlsson, Cecilia Lundbäck, Veronica Skeppe(KTH),Einar Rodhe (Konstfack), Daniel Norell (Chalmers).
This project aims to develop services to increase co-living, to investigate what the effects of such co-living can be, and how this form of living can be used as a tool in the municipal planning forhousing. When it comes to the housing situation, Sweden ischaracterized by a good standard, with a high number of square meters per household, but also by a housing shortage, especially affecting young people. In the project, we are interested in investigating how the existing housing stock can be better utilized and in what way co-living could have effects for both the individual (in terms of reduced vulnerability, loneliness and homelessness) and for society(to help develop new tools and forms to address both housing shortage and health issues).
Projektdeltagare från KTH: Frida Rosenberg.
Medverkande i projektet: Mattias Kärrholm, LTH; Ida Sandström, LTH; Ann Edberg, Ett Tak
NorDark forskar och utvecklar strategier för hållbar utomhusbelysning efter mörker. Hållbar stadsutveckling kräver att mänskliga behov förenas med naturens behov. Vårt fokus är på användningen av elektrisk belysning i stadsgröna områden efter mörker och strategier för att minimera påverkan på vilda djur. Projektet syftar till att utveckla ny kunskap genom att sammanföra relevanta discipliner med representanter från design, teknik, psykologi och ekologi.
Participants from KTH-A: Ute Besenecker (project leader), Seren Dincel, Hamidreza Eizadi, Daniel Koch
Project partner organisations: Royal Institute of Technology (Lighting Design) (project leader), Aalto University (Sustainability Design), The Norwegian University of Science and Technology (Computer Science and Simulation), Lund University (Environmental Psychology), Stockholm University (Sleep and Stress Research), Swedish University of Agricultural Sciences (Wildlife Behaviour)
Project collaborators: Tyréns, Municipality Ålesund, Municipality Uppsala
Project period: 20210101 -20241231
Funder: NordForsk: NordForsk is an organisation under the Nordic Council of Ministers that provides funding for and facilitates Nordic cooperation on research and research infrastructure.
The project develops the transition towards circular construction by investigating the systemic changes needed in the whole ecosystem of construction and demolition. Drawing from partnerships that cover the entire value chain ReCreate will demonstrate deconstruction of intact precast components from condemned buildings and reuse thereof in new buildings in four real-life innovative pilots.
Projektperiod: 2021-2025
Medverkande från KTH A: Erik Stenberg, Helena Westerlind, José Hernandez
Projektpartners: TAMPEREEN KORKEAKOULUSAATIO SR (TAU), TECHNISCHE UNIVERSITEIT EINDHOVEN (TU/e),BRANDENBURGISCHE TECHNISCHE UNIVERSITAT COTTBUS-SENFTENBERG (BTU),LIIKE OY ARKKITEHTISTUDIO (Liike),HELSINGBORGSHEM AB (HBH),CONSOLIS OY AB (Consolis),IMD RAADGEVENDE INGENIEURS BV (IMd),ECOSOIL OST GMBH (Ecosoil),DREETZ JOCHEN (Dreetz),TAMPEREEN KAUPUNKI (Tampere),HRVATSKI SAVJET ZA ZELENU GRADNJU (CGBC),RAMBOLL FINLAND OY (Ramboll),UMACON OY (Umacon),P. JAHNE INGENIEURBURO GMBH (Jähne),SKANSKA TALONRAKENNUS OY(Skanska),
Till följd av det tidskrävande och kostsamma arbetet som gjutformar innebär, anammar byggindustrin i stor utsträckning industriella produktionsmetoder där standardiserade gjutformar används för att tillverka förenklade byggkomponenter enligt löpandebandprincipen. Med existerande byggtekniker existerar det därför ofta ett motsatsförhållande mellan hållbar design och effektivt byggande. Betong har många fördelar av vilka lång beständighet i kombination med hög hållfasthet gör det möjligt att åstadkomma över lång tid varaktiga konstruktioner utan stort behov av underhåll. Utmaningarna för materialet idag handlar därför om att förena hållbarhet och gestaltning för att uppnå långsiktigt hållbara miljöer som motsvarar materialets varaktighet. Form, yta, funktion och anpassningsbarhet är kritiska aspekter för att förbättra materialets roll som byggnadsmaterial. Som ett alternativ till befintliga gjuttekniker utgör storskalig 3D-printning en möjlighet att överkomma det motsatsförhållande som i idag existerar mellan skräddarsydd design och ekonomiskt gångbart byggande. Detta projekt fokuserar specifikt på att utveckla ett digitalt arbetsflöde där lokal variation i betongens uppbyggnad möjliggör anpassningsbara materialegenskaper i ett tidigare uniformt material. Projektets övergripande mål avser att bidra till en bättre samverkan mellan design, materialegenskaper och byggnation som kan leda till en mer hållbar användning av betong i den byggda miljön.
