Parker kring hus: landskap som resurs i den urbana periferin från rekordåren till framtiden

Genom att vända på en känd funktionalistisk formulering från "hus i park" till "parker kring hus" undersöker det här projektet konstruktion, användning och förändring av utemiljöer skapade nära flerfamiljshus under Rekordåren (1961-1975), när 1,4 miljoner bostäder byggdes och diskurser om natur fokuserade på "rationalisering." Majoriteten av områdena är i behov av renovering idag, och negativa rapporter om deras sociala utsatthet från journalister har svartmålat dem. Inblandade arkitekter och stadsplanerare får ofta till uppgift att inkludera lösningar som bygger på miljömässig och social hållbarhet, men de gröna, öppna och offentliga rummen utomhus har vanligtvis inte varit tyngdpunkten i sådana insatser.

Projektet har två huvudsyften: 1. Att belysa de förändringar av utemiljöerna som lokala invånare (ofta invandrare och deras barn) gjort sedan de byggdes, såsom nya ekosystem (importerade grönsaker, ovanliga djur) och oplanerade rumsliga praktiker (religiösa ritualer, balkongodling), och rollen sociala förändringar (från genusrelationer och hushållskompositioner till flyktingar som hyresgäster) har spelat; och 2. Att undersöka omformningen av Rekordårens utemiljöer i officiella renoveringar av arkitekter och stadsplanerare sedan 1980-talet, och vems rumsliga intressen som räknas i kontexten av en ökad urbanisering genom intersektionella frågor kring etnisk, nationell och genus-relaterad identitet.

Genom att omdefiniera de senmodernistiska utemiljöerna - från bakgrund till förgrund - skapar projektet en grogrund för att se på Rekordårens landskap som resurser för att möta framtidens utmaningar och möjligheter. Om innerstad och förorter kan alltmer betraktas i ekologisk och social symbios, utforskar denna tvärvetenskapliga undersökning de öppna, gröna och offentliga platser som kritiska beståndsdelar av urbanisering: de rum där ett allmänt liv och nya sociala och miljömässiga krav möts.

Finansierat av Formas

Projektledare: Jennifer Mack

Ytterligare involverade forskare: Chero Eliassi (doktorand)